Jag en hamburgare till middag. Sen har jag ätit några karameller också. Jag satt och spelade kort med släkten och alla satt och käkade choklad men konstigt nog var jag inte ens sugen. Jag kände bara hur äckliga fingrarna blir när man äter choklad och det är det värsta jag vet. Det känns så ofräsht. Så det var ju bra. När mamma frågade om jag ville ha center och jag sa nej sa min faster att "du kan väll ta en för din mammas skull?". Eeeh va? Helt utan anledning. Det konstiga var ju att det var idag mamma sa att hon var orolig för mig. Ibland känns det lite som att hon pratar med andra om att hon är orolig. Men jag vet inte. Faster kanske inte var så seriös.

Imorgon ska jag åka iväg en sväng med mama och kusiner. Jag är orolig för maten som vanligt. Jag hatar när mamma börjar bli orolig för då blir hon typ övermega och om jag äter lite så blir det värsta saken och hon blir lite småsur. Det är så jävla jobbigt. Visst, det är bra att hon bryr sig. Men jag vill ju göra så att jag har så lite ångest som möjligt, och det är genom att inte äta så mycket. ÄVen fast jag vet att det är helt idiotiskt. Jag ångrar som in i helvete att jag ens började mixtra med maten från första början. Så jävla dumt. Och jag vet att det bara blir värre ju längre jag håller på så här, jag är inte dum i huvudet, endå så vill/har jag inte orken att lägga av. Det känns inte värt att kämpa för att komma ur det om ångesten endå inte försvinner. Men, när jag är nöjd ska jag lägga av.
Kram